quinnansomblevengris

Efter att Lizzie varit konstig i några dagar tog jag till slut mod till mig och ringde veterinären.
Det är inte det att jag vill henne något ont, tvärtom!
Jag var så otroligt rädd att de skulle säga att det var diskbråcket igen och att det är kört för henne.
SÅ jag grät och grät, och grät lite till.. 
Sen ringde jag och fick komma ner samma dag.

Läkarens ordination? Smärtstillande och strikt vila i 3 (TRE!!!) veckor. Hon sa att hon får vistas på en ruta 50x50 cm ungefär och bara släppa ut för att bajsa och kissa. Så nu har jag ett kompostnät runt hennes lilla bur. Lite större än hon fick men hon vägrar på ur buren. Hon bara gnäller och vill komma ut därifrån, tro ja de!

Men om hon inte följer detta till punkt och prickar så blir det operation. Veterinären sa faktiskt att det är ett akut läge. Hon MÅSTE vila, för att inte göra det värre. Efter tre veckor ha gått ska hon succesivt börja gå sakta och absolut inte hoppa, gå i trappor osv. Sånt som vi faktiskt vet att hon inte får. Åh! Detta är ju lite ens egna fel. Att man inte lyft upp henne i fåtöljen, sängen, upp och ner för trappor..

MEN Edd mår bra iaf! Eller ja lite förkyld är han.
Läkaren tittade i hans gom och lyssnade på hans lungor. Inget som verkade fel iallafall.
Sex månaders kollen och ja. Han är 70,5 cm lång och väger 10,1 kilogram. Min STORA pojke!
Han följer sin kurva jättefint. Ligger två snäpp över "normal" på längd, huvud, och vikt.


Nu ska jag försöka komma på något att äta, usch, ingen fantasi!